onsdag, november 28, 2007

Ägg, fikon, gul lök och solroskärnor

ÄGG
Välgörande för skelett och leder, stärker immunförsvaret. Energirikt.
Ägg innehåller kalcium, mangan, zink, B-vitaminkomplexet. Förstklassigt protein.

FIKON
Laxerande, ökar vitaliteten. För bort giftiga ämnen ur kroppen. Mycket rik vegetabilisk källa till kalcium. Fikon innehåller kalcium, fosfor, kalium, betakaroten och C-vitamin.

GUL LÖK
Bakteriedödande, kramplösande. Lindrar astma. Starkt avgiftande, avlägsnar tungmetaller och parasiter. Gul lök innehåller näringsämnena kalcium, magnesium, fosfor, kalium, betakaroten, folsyra, kvercetin.

SOLROSKÄRNOR
En nyttigare näringskälla än nästan alla köttsorter, ägg och ost. Innehåller pektin, som avlägsnar giftiga ämnen och tungmetaller. Stärker syn och ljuskänslighet. Ett fulländat livsmedel. Solroskärnor innehåller vitaminerna A,B,E, och K, kalcium, järn, kalium, fosfor, zink, mangan, magnesium och essentiella fettsyror (omega- 3 och omega- 6).

tisdag, november 27, 2007

ORAC – hur nyttig är din mat egentligen?

Ända sedan forskarna förstod vikten av antioxidanter har man sökt sätt att mäta halten av dessa i maten. Ett antal metoder har föreslagits och provats, och den som verkar ha fått fäste kallas ORAC (oxygen radical absorbtion capacity). Det är en bra metod som ger en uppfattning om antioxidantinnehållet, även om den har sina brister. Det är ju bara en modell som registrerar vissa delar av vårt antioxidantförsvar och det finns faktorer i människokroppen som är svåra att efterlikna. Frågan är dessutom hur man ska tolka ORAC-värdena? Kanske är det till exempel bättre för hälsan att få små mängder av tio olika antioxidanter än tjugo gånger så mycket av en enskild antioxidant. Variation är sannolikt viktigt, men varierar du mellan livsmedel som har höga ORAC-värden lovar jag att du har fått ett bra antioxidantintag. Här följer en lista över ett antal livsmedel som har testats. Värdena gäller för 100 gram av livsmedlet. Tänk på att energiinnehållet är oerhört olika. 100 gram choklad innehåller mer än tio gånger så mycket energi som bär.
Livsmedel ORAC-värde
Mörk choklad 13 120
Mjölkchoklad 6 740
Katrinplommon 5 770
Blåbär 4 460
Granatäpple 3 307
Russin 2 830
Björnbär 2 036
Grönkål 1 770
Tranbär 1 750
Vitlök 1 662
Jordgubbar 1 540
Spenat 1 260
Hallon 1 220
Gul squash 1 150

söndag, november 18, 2007

Slutsnaskat i grundskolorna

Barn- och ungdomsnämndens beslut gäller både elever och lärare
Godisförsäljning på grundskolorna i Halmstad blir ett minne blott från årsskiftet.
(jag tycker att alla skolor ska ta efter Halmstads grundskola!!)

2007-10-23 00:15HALMSTAD

Redan till årsskiftet blir alla förskolor och grundskolor i Halmstads kommun läsk- och godisfri zon. Det radikala beslutet fattade barn- och ungdomsnämnden i går.Från och med 1 januari 2008 är det slutsnaskat på förskolor och skolor, såväl för gammal som ung. Inget prassel från kolapapper ska då höras i korridorer eller lärarrum.Det blir resultatet av barn- och ungdomsnämndens beslut i går att det inte ska vara tillåtet att dricka läsk eller äta godis på förskolor och grundskolor.– Skälet till av vi tog beslutet är hälsoperspektivet. Det handlar om friskvård, tandstatus, fetma, diabetes och allting som kommer in i det här, säger Ann-Charlotte Westlund (m), ordförande i nämnden.– Det ligger i tiden att vi måste markera att vi måste värna om våra unga att de kommer in på rätt väg när det gäller mat och sunt leverne.Ann-Charlotte Westlund har inget riktigt bra svar på hur kontrollen ska skötas så att beslutet efterlevs. Men det blir upp till varje skola att gå ut med information om skadeverkningarna av för stort sockerintag. Detta ska också tas upp i elevråd så att grundskoleeleverna blir delaktiga.Förslaget från tjänstemännen var att ingen försäljning av godis eller läsk skulle vara tillåten på skolor och förskolor från och med 1 januari 2008, men politikerna gick ett steg längre.– Det är för att man inte ska gå till kiosken och handla utan man ska försöka ur ett hälsoperspektiv få barn att leva sundare.Uppgifter från barn- och ungdomsförvaltningen gör gällande att konsumtionen av läsk har ökat från 29,6 till 93,6 liter per person och år under perioden 1980–2003. Enligt nationella kostundersökningar som förvaltningen hänvisar till, dricker tio procent av personerna i ålderskategorin 13–24 år mer än en liter läsk om dagen.Politikernas beslut grundades också på att tandhälsan hos barn och ungdomar är på väg att försämras på grund av att de dricker mer läsk och äter mer godis.– Den här frågan kom upp när vi hörde att landstinget inte ville ha floursköljning när det pågick försäljning av godis, och utifrån det började vi spåna på det här, säger Ann-Charlotte Westlund.
FREDRIK NYBERG035-14 75 37 073-765 75 42
fredrik.nyberg@hallandsposten.se

Fet kost inte dåligt för hjärtat

Vetenskapsradion avslöjar idag det många länge har hävdat, att fettintaget inte har med hjärt- och kärlsjukdomar att göra.
Det är snarare bristen av intag av frukt och grönt som inverkar och självklart motion.
Man hänvisar till aktuella forskningsresultat, som offentliggjorts av Kardiologiska Kliniken Universitetssjukhuset i Malmö där en av forskarna Margrét Leósdóttir säger:
- Det som vi har kommit fram till är att det totala fettintaget inte verkar inte ha något samband med risken av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.
Mättat fett hittade vi heller inget samband (med hjärt- och kärlsjukdom)
Läs nyheten direkt på Vetenskapsradions sida >>
Läs mer: Kan felaktiga kostråd ligga bakom den snabba ökningen av diabetes? >>
Läs mer om:
Kostrekommendationer >>
Folkhälsoproblem >>
Livsstil >>
Debatten om matfetterna >>
*
HÄRLIGT !!
Precis vad vi väntat på! Äntligen vaknar världen.
Nu kan jag fortsätta göra mitt jobb!!
Och jag tror att det bara kommer att bli större och större...mer och mer eftertraktat att äta och träna rätt, må bättre, förbättra livsstilen, förbättra sitt beteende.
Det ligger rätt i tiden, tror jag. Och hoppas jag.

lördag, november 17, 2007

Insulinbomben!

Det är svårt att förstå att det har kunnat gå så fel i dagens samhälle, att Diabetes 2 kommer att bli ett stort hot för vår framtida hälsa!
-Varje timme, dygnet runt dör en svensk av diabetes och dess följdsjukdomar
- Diabetes förkortar livet med upp till femton år.
- Den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.
- I dag är 700 000 svenskar drabbade av diabetes typ 1 eller 2 varav 350 000 personer vet inte om att de är sjuka - och får heller ingen behandling.
- Omkring 1,5 miljon svenskar är i riskzonen för att drabbas av diabetes 2
- Bara i Sverige beräknas antalet diabetessjuka öka med 20 procent inom 20 år.
- 30 000 barn är i riskzonen att utveckla diabetes 2
Förr kallades det "åldersdiabetes" eftersom det nästan uteslutande drabbade äldre. I dag är åldersdiabetes ett omodernt uttryck.
Svenska barn och ungdomar, så unga som elva år, får diagnosen typ 2 diabetes.
I dag kämpar ungefär hundra barn och tonåringar med sin typ 2 diabetes.
Orsaken till att Diabetes 2 ökar är vår förändrade livsstil.
Barn och unga blir allt tyngre, och allt orörligare.
Omkring vart fjärde, femte svenskt barn lider av övervikt eller fetma.
Uppskattningsvis 50 000 barn och ungdomar är feta. Av dem har mellan 60-70 procent störd sockeromsättning med för höga insulinnivåer, det som ibland kallas insulinresistens.

Varför utvecklar vi Diabetes 2?
Alla kolhydrater höjer vårt blodsocker, hur snabbt beror på hur de t ex är uppbyggda eller behandlade.
Man skiljer på långsamma kolhydrater (lågt GI) och snabba kolhydrater (högt GI).
När vi äter en ”snabb” kolhydrat t ex en kanelbulle som bryts ned mycket snabbt i kroppen och förvandlas till glukos i kroppen. Glukosen påverkar ditt blodsocker snabbt och du får högt blodsocker. Då går det ett ”larm” ner till bukspottskörteln som börjar producera insulin och ”pytsar” ut insulinet genom en lucka.
Insulinet har till uppgift att sänka ditt blodsocker.
Bukspottskörteln vet dock inte om du tänker äta en bulle eller fem, så den fortsätter att ösa på med mer insulin och följden blir att blodsockret blir alldeles för lågt.
Då blir du trött, okoncentrerad och – sötsugen!
Ofta tar vi då en annan sötsak som dämpar suget och ”insulincirkusen” är ingång igen!
Enkelt förklarat så går gångjärnen sönder på luckan som öppnas och stängs för att ”pytsa” ut insulin i blodet pga av att bukspottskörteln helt enkelt aldrig får vila och måste producera mängder med insulin hela dagarna. Vår kropp är inte byggd för att klara den ansträngning som vi utsätter den för! Vi utvecklar Diabetes 2 när vår bukspottskörtel går sönder.
Idag går den tyvärr sönder på barn och ungdomar och håller inte hela livet som den gjorde förr i tiden.
Så skyddar du ditt barn!
Claude Marcus, professor och ansvarig för rikscentrum barnfetma vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, ger sina tio bästa råd i Expressen:
1. Fetma grundläggs i tre till sjuårsåldern - redan då är det viktigt att börja tänka på barnets kost och fysiska aktivitet.
2. Lär barnen att det ska vara självklart att gå eller cykla när man ska göra saker - inte bara åka bil eller buss.
3. Gör något fysiskt tillsammans med ditt barn varje helg, som att spela fotboll eller gå i skogen.
4. Återupprätta måltidsordningen. Se till att barnet äter tre gånger om dagen och på bestämda tider. Frukt är ett lämpligt mellanmål.
5. Gör tre, fyra dagar i veckan helt sockerbefriade - inga bullar, oboy, godis, saft, läsk eller lightläsk. Barnet behöver vänja sig vid andra smaker - och upptäcka att frukt smakar sött.
6. Minska barnets skärmtid - tiden framför datorn och tv:n.
7. Om barnets föräldrar har separata hushåll - ha samma regler om mat.
8. Påverka: Se till att det inte finns läskautomater i skolan eller godis och läsk i skolfiket. Kämpa för gymnastiksalar till alla och mer gympa på schemat.
9. Då ska du söka hjälp: Om ditt barn är över 10 år och fet och om ni dessutom har typ 2 diabetes i familjen är det en bra idé att söka läkare, exempelvis på vårdcentralen, för att göra ett blodsockertest.
10. Om ditt barn redan har typ 2 diabetes: Skippa skulden men inte ansvaret för barnets hälsa. Många lever ohälsosamt utan att drabbas av typ 2 diabetes. Det handlar både om livsstil och ärftlighet. Med rätt förändringar kan barn och unga bli betydligt friskare och en del helt fria från sjukdomen.
Taget ur Diet shop.

söndag, november 11, 2007

Hallon för ökad förbränning

Det har länge varit känt att starka kryddor som ex. chili kan öka energiförbrukningen.

I hallon finns hallon-keton som liknar chilins kapsaicin.

Försök på råttor visar att hallon-keton verkar genom att öka fettförbränningen och samtidigt motverka upptag av fett.

Dosering för mätbar effekt är inte helt klarlagd, men varför inte äta lite mer av dessa härliga bär!

(paulun.se)