Vetenskapen om LCHF

Detta har jag tagit från Kostdoktorn, och det var så himla intressant att jag tycker att alla borde läsa det!


Lågkolhydratkost är på väg att bli okontroversiellt i behandlingen av framförallt övervikt och diabetes. Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost för behandling av övervikt samt diabetes typ 2. ADA (American Diabetes Association) har godkänt lågkolhydratkost för överviktiga diabetetiker.

Nu till den tyngre vetenskapen, via JAMA, NEJM, AIM, Cochrane, AJCN, BMJ och så vidare. Nedan studier om LCHF-kost. Här finns studier om vitamin-/mineralbrist (ex D-vitamin)

Viktnedgång
Shai 2008. Numera kanske det enskilt bästa stödet för att lågkolhydratkost är överlägsen fettsnål kost för långsiktig viktminskning. 2-årig uppföljning av 322 överviktiga eller feta israeler där fettsnål kost var signifikant sämre både för viktnedgång och kolesterolvärden. Publicerad i NEJM, en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna.

Gardner 2007. Studien som innan Isreal-studien ovan var det starkaste stödet för att lågkolhydratkost är den bästa metoden att gå ner i vikt. Dessutom gav den bättre blodtryck och blodfetter än jämförelsedieter. Stor randomiserad studie enligt alla konstens regler från Stanford University, publicerad i en av de bästa medicinska tidskrifterna JAMA (Journal of the American Medical Association).

Hession 2008. Obesity reviews. Metaanalys av 13 randomiserade studier från januari 2000 till mars 2007 som jämfört fri mängd lågkolhydratkost och kaloribegränsad fettsnål kost. Lågkolhydratgrupperna fick mer viktnedgång, bättre blodfetter och blodtryck, och hade färre avhopp i studierna.

Cochrane 2007. Cochrane är ett fristående internationellt nätverk som kritiskt värderar, sammanfattar och förmedlar information om effekterna av olika behandlingar och förebyggande åtgärder. I juli 2007 kom deras utvärdering om alla studier på lågkolhydratkost (lågt GI och GL) för viktnedgång. Denna visade att lågkolhydratkost gav mer viktnedgång och bättre blodfetter än konventionella viktnedgångsdieter. Detta även när personerna i lågkolhydratsgrupperna fick äta sig mätta, och de andra skulle hålla in på kalorierna!

Dashti 2006. (abstract) Om nu mindre kolhydrater i kosten ger bästa viktnedgången… vad händer då med riktigt lite kolhydrater? Faktiskt har en stor studie på 66 gravt överviktiga personer (snitt 106,9 kg) gjorts på Kuwaits universitetssjukhus (av alla ställen!), där man vågat sig på att under ett år endast låta dem äta 20-40 gram kolhydrater om dagen. I övrigt fick de alltid äta sig mätta. Resultat? De gick ner i genomsnitt 25,9 kg! Dessutom förbättrades deras blodfetter och blodsocker mycket kraftigt. Resultatet var så bra att jag hade tvivlat om jag inte personligen sett många göra samma sak, med liknande resultat.

SBU 2002. “Fetma - problem och åtgärder” Stor svensk statlig utvärdering av sista decenniernas studier på metoder för viktnedgång. Lågfettskost finnes ofta ge ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten “inom något år”. Lågkolhydratkost utvärderas ej.

Volek 2002. Metabolism. En liten studie men intressant. 12 -normalviktiga- män bytte från 48% kolhydrater till 8% under 6 veckor (ej energibegränsat). Jämfört med en kontrollgrupp minskade fettvikten samtidigt som muskelvikten ökade, båda signifikant. Förklaringen kan ha varit att insulinmängden i blodet minskade med en tredjedel. Intresserade kan läsa mer i denna översiktsartikel från -06 om LC-kost, viktnedgång och bevarande av muskulatur.


Hjärtkärlsjukdom
Mozzafarian 2004. AJCN Mättat fett bra och kolhydrater dåligt, för dina kranskärl?

WHI 2006. JAMA Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Gigantisk studie där nästan 50,000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en nätt kostnad av över en halv miljard dollar. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Som grädde på moset sågs ingen minskad cancerrisk, och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer.

Berglund 2007. Läkartidningen. Stor artikel i läkartidningen december 2007 med titeln “Fettintag och kardiovaskulär hälsa - är vi helt felinformerade?”. Här framförs åsikten att gällande fettsnåla kostråd i ljuset av nuvarande kunskap helt enkelt inte har vetenskaplig grund, utan behöver revideras. Debatten i läkartidningen om fett/mättat fett är farligt eller inte har därefter varit het under 2008: Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper, Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas, Märkligt utspel från kostexperter, Varför förnekar “kostexperter” vetenskapen?, Hög tid för nytänkande i kostfrågan


Diabetes typ 2 (alla studier)
Mann 2004 Nutr Metab Cardiovasc Dis. För de som undrar över stödet för konventionella fettsnåla kostråd vid diabetes typ 2. Evidensbaserade guidelines från EASD. Kostråd om högt intag av kolhydrater och lågt intag av fett har båda evidensgrad C. Detta innebär åsikter från auktoriteter på området, utan stöd i vetenskapliga studier av kvalitet.

Nielsen 2005 (Karlshamnsstudien). UJMS Den omtalade svenska studien på lågkolhydratkost där 16 typ-2 diabetiker åt 20% lågkolhydratkost, och jämfördes med kontrollgrupp som åt 60% (ungefär vad livsmedelsverket rekommenderar). Lågkolhydratsgruppen fick kraftigt sänkt blodsocker, behövde mindre mediciner, och gick ner i snitt 11,4 kg på 6 månader. De som åt högkolhydratskost klarade sig ungefär som tidigare. 22-månadersuppföljningen visar fortsatt betydligt bättre värden för lågkolhydratsgruppen.

Haimoto 2007 DRACP (abstract) En lite större studie - 76 typ 2 diabetiker som åt en väldig snäll lågkolhydratkost (45% kolhydrater) jämförs med en kontrollgrupp som åt lite mer kolhydrater (57%). Grupperna följdes under två år. Under studiens gång gick personerna i lågkolhydratsgruppen ner signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker, och kunde även minska sina mediciner mer och fick bättre blodfettsprofil, än de som åt mer kolhydrater. Detta visar intressant nog att även en mindre minskning av kolhydratsmängden i kosten verkar ha positiva effekter för diabetiker.

Daly 2006 Diab Med. (abstract) 102 feta diabetiker med dålig sockerkontroll randomiserades till antingen lågkolhydratkost (max 70g/dag) eller kalorireducerad lågfettskost, under 3 månader. Lågkolhydratsgruppen gick ner i vikt betydligt mer (p=0,001), och fick bättre blodfetter (p=0,01).

Boden 2005 AIM. En kort studie, men med dramatiska resultat. 10 feta typ 2 diabetiker åt sin vanliga mat i 7 dagar, och sedan lågkolhydratkost i 14 dagar (21 gram/d, obegränsat med fett, protein), allt under ständig övervakning på sjukhus. Bland annat blodsockret förbättrades kraftigt - trots att flera fick minska sin medicinering. Värd att titta på mest för blodsocker- och blodinsulinkurvorna före och efter kostförändringen, där man ser en helt spektakulär skillnad.

Halton 2008 AJCN. 20 års uppföljning av 85000 kvinnor i Nurse´s Health Study. Kraftigt ökad risk utveckla diabetes typ 2 för de som ätit mat med högt glykemiskt load (mycket snabba kolhydrater).

Barclay 2008 AJCN. En genomgång av 37 studier på området som visar högre risk att utveckla typ 2 diabetes (bland annat) för personer som äter stor mängd och/eller snabba kolhydrater.


Typ 1 diabetes
Nielsen 2005 UJMS. 22 personer med svårkontrollerad typ 1 diabetes fick prova lågkolhydratkost (max 70-90g/dag). HbA1c sjönk i genomsnitt från 7,5% till 6,4% (p<0,001). Insulinbehovet minskade signifikant, och antalet blodsockerfall per vecka sjönk i snitt från 2,9 till 0,5 (p=0,004).


Säkert äta lågkolhydratkost i längden?
Lagiou 2007 JIM. En studie som i mars 2007 påstods visa det livsfarliga i att äta Atkins-kost, åtminstone i Expressen, Expressen igen och Aftonbladet. DN tog det dock lugnare. Studien baseras på ett ensamt utskickat frågeformulär om kost 12 år tidigare, som följts upp endast i dödsregistret, utan någon kontakt med “deltagarna”. I princip förutsätter man alltså att personerna fortsatt äta just som de angivit, även under de kommande 12 åren? Vidare var antalet dödsfall få och sambanden knappt signifikanta. Personligen tycker jag det är tveksamt om man kan dra några slutsatser alls av studien. Det faktum att en större, bättre utförd studie visat motsatt resultat talar också mot det.

Halton 2006 NEJM. Allt som Lagiou-studien borde varit, och snarast motsatt resultat. 82000 kvinnor, 20 års uppföljning, nya kostenkäter vart 4:e år. Någon ökad risk av lågkolhydratkost kunde inte ses. Ett högt glykemiskt load (dvs högt GI och/eller mycket kolhydrater) i kosten var tvärtom starkt kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom (RR högsta-lägsta decil 1,90 (1,15-3,15) p=0,003 för trend).

Barclay 2008 AJCN. Metaanalys av 37 prospektiva studier (4 till 20 års uppföljning) på GI/GL. Lågt GI/GL kopplat till minskad risk hjärtsjukdom, diabetes typ 2, gallsjukdom, bröstcancer.


Grieb 2008 Nutr. Res. Långtidsuppföljning av 31 personer på LCHF-kost, varav 22 mer än tre år. Riskfaktorer såsom blodfetter (HDL, TG, Kol/HDL), glukos, insulin (inkl HOMA insulinresistens) och CRP visade generellt positiva värden tydande på låg risk för hjärtsjukdom.

Epilepsi
Kossoff 2008. Epilepsia. Lågkolhydratkost används ofta för svårbehandlad epilepsi hos barn, och denna studie visar att det kan ha god effekt hos vuxna med. Det är inte otänkbart att personer med lättare epilepsi kan få lika stor förbättring, eller kanske än bättre.

Leversjukdom - NAFLD
Tendler 2007 Dig Dis Sci. Det finns en del som tyder på att leverförfettning utan alkoholmissbruk ofta beror på överkonsumption av kolhydrater. Här är en pilotstudie på fem personer under ett halvår där 4/5 fick tydlig förbättring av sin fettlever på lågkolhydratkost.

Halsbränna
Austin 2006 Dig Dis Sci. Det kan låta långsökt, men många upplever faktiskt förbättring av halsbränne-besvär på lågkolhydratkost. Här en “pilotstudie” där 8 feta personer testade surheten i matstrupen samt skattade symptom, före och efter 6 dagars lågkolhydratkost. Resultatet? Tydlig förbättring av både och.

Gikt
Hyon 2008 BMJ. Fruktos, som är 50% av innehållet i vanligt socker, verkar öka risken för gikt ganska ordentligt. 46,000 personer följdes under 12 år. Personer med stort fruktosintag, exempelvis från läsk, fruktjuice eller frukt, hade ungefär dubblad risk jämfört med de som fick i sig mindre.

PCO-S
Mavropoulos 2005. Nutr & Metab. En mindre studie på LCHF och PCO under 24 veckor. Sex kvinnor som genomförde den hela vägen blev samtliga dramatiskt bättre, i samtliga rubbningar relaterade till PCO. Två av sex blev även gravida under studien, trots att de inte kunnat bli det tidigare.

Parkinsons sjukdom
VanItallie 2005. Neurology. En pilotstudie. Fem personer med Parkinsons sjukdom åt ketogen lågkolhydratkost och samtliga förbättrades i sina parkinson-symptom. Placeboeffekt kan såklart inte uteslutas.


Övrigt
“Miller 2007″ Opublicerad. Media verkar älska allt som ger möjlighet till en “Atkins är livsfarligt”-rubrik. Denna gång november 2007, när en studie som framförts i samband med den stora “American Heart”-kongressen påstods visa detta. Här Aftonbladets rapport. 26 män åt omväxlande i 4 veckor Atkins, South Beach och Ornish-diet, 18 slutförde den. Atkins sades höja LDL-kolesterol (dock ej signifikant) och höja några tämligen udda inflammationsmarkörer. Detta, menade man, skulle göra den farlig för hjärtat. Bara några små invändningar: För det första handlar det om en studie som inte är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift överhuvudtaget - och därmed ej granskad. Slutligen finns det betydligt större, mer välgjorda, mycket längre och ja, publicerade studier som visar motsatt resultat. Se ex Gardner 2007 ovan.